Samordnande konjunktioner på tyska: und, aber, oder, denn, sondern

Regel

und, aber, oder, denn och sondern binder ihop två likvärdiga delar – två huvudsatser eller två ord eller fraser av samma slag. De står på plats 0: konjunktionen räknas inte som första satsled, så satsen efter den behåller vanlig huvudsatsordföljd. Plats 1 fylls av subjektet eller ett annat satsled (då följer subjektet efter verbet), och det finita verbet står på plats 2. Konjunktionen själv utlöser aldrig inversion (omvänd ordföljd); det gör däremot konjunktionella adverb (Konjunktionaladverbien) som deshalb och trotzdem, som fyller plats 1.

Här hjälper svenskan dig: och, men, eller, för och utan fungerar likadant (…, för i morgon skriver jag ett prov).

Vad konjunktionerna gör:

• und – tillägg (och).
• aber – motsats eller begränsning; båda delarna kan vara sanna (men).
• oder – alternativ (eller).
• denn – orsak (för); förklarar varför, men kan inte ensamt besvara frågan Warum?
• sondern – rättelse efter en negation: den andra delen ersätter det som den första förnekar (utan).

aber eller sondern? sondern används bara när en negation (nicht, kein, nie) följs av det som ersätter det förnekade: nicht mein Mantel, sondern deiner. Utan negation är sondern omöjligt, och efter en negation som bara begränsas, inte ersätts, är aber rätt: Er ist nicht reich, aber zufrieden.

denn eller weil? Samma orsak, olika byggnad. Efter denn står verbet kvar på plats två, och denn-satsen kan bara följa den sats den förklarar. weil är underordnande (subjunktion): det finita verbet går till slutet, och weil-satsen kan också stå först – då får huvudsatsen inversion. Svenskans eftersom motsvarar weil, men behåller verbet tidigt (eftersom jag är trött).

Kommatering. Komma krävs före aber, denn och sondern, även mellan korta fraser (klein, aber hell; nicht heute, sondern morgen). Mellan två fullständiga huvudsatser med und eller oder är kommat valfritt. När de bara binder ihop ord, fraser eller ett andra predikat med samma, ej upprepade subjekt sätts inget komma.

aber förekommer också obetonat inne i satsen som partikel (Ich habe aber keine Zeit); där är det inte konjunktionen på plats 0.

Exempel

• Ich koche, und du deckst den Tisch. — Jag lagar mat, och du dukar bordet.
• Ich stehe um sechs auf und gehe joggen. — Jag stiger upp klockan sex och går ut och joggar.
• Wir gehen ins Kino oder wir bleiben zu Hause. — Vi går på bio, eller så stannar vi hemma.
• Möchtest du Tee oder trinkst du lieber Kaffee? — Vill du ha te, eller dricker du hellre kaffe?
• Der Kurs ist teuer, aber er ist sehr gut. — Kursen är dyr, men den är mycket bra.
• Die Wohnung ist klein, aber hell. — Lägenheten är liten men ljus.
• Ich komme später, denn ich habe noch einen Termin. — Jag kommer senare, för jag har ett möte först.
• Ich bleibe heute zu Hause, denn morgen schreibe ich eine Prüfung. — Jag stannar hemma i dag, för i morgon skriver jag ett prov.
• Das ist nicht mein Mantel, sondern deiner. — Det där är inte min rock utan din.
• Wir fahren nicht mit dem Auto, sondern mit dem Zug. — Vi åker inte bil utan tåg.

Tabell

Vanliga fel

• ❌ Ich komme später, denn habe ich noch einen Termin. → ✅ Ich komme später, denn ich habe noch einen Termin. — denn står på plats 0 och räknas inte, så subjektet behåller plats 1.
• ❌ Ich bleibe zu Hause, denn ich müde bin. → ✅ Ich bleibe zu Hause, denn ich bin müde. — bara weil och da skickar verbet till slutet; efter denn förblir satsen en huvudsats.
• ❌ Das ist nicht mein Mantel, aber deiner. → ✅ Das ist nicht mein Mantel, sondern deiner. — den andra delen ersätter det som negationen förnekar, och den rättelsen kräver sondern.
• ❌ Die Wohnung ist klein, sondern hell. → ✅ Die Wohnung ist klein, aber hell. — här finns ingen negation och ingenting ersätts, så bara aber fungerar.
• ❌ Ich rufe an aber es meldet sich niemand. → ✅ Ich rufe an, aber es meldet sich niemand. — före aber, denn och sondern är kommat obligatoriskt.