Konjunktiv II på tyska: former, würde och hur du säger «skulle» och «vore»
Overkliga önskningar, villkor och artiga frågor: hätte, wäre, käme, könnte; de flesta andra verb tar würde + infinitiv; dåtid: hätte/wäre + Partizip II.
Regel
Konjunktiv II är formen för allt som inte är verkligt (ännu): overkliga önskningar och villkor, artiga frågor, råd och hypotetiska jämförelser med als ob. Svenskan hjälper: würde + infinitiv motsvarar skulle + infinitiv, och wäre, hätte, könnte motsvarar vore, hade, kunde.
Fällan är svenskans hade: samma form står i Jag hade tid (verklighet) och Om jag hade tid (overkligt), men tyskan skiljer på hatte (Präteritum) och hätte (Konjunktiv II).
Enordsformen. Hos starka verb (och några blandade: wusste → wüsste), modalverb (Modalverb) och sein, haben, werden bildas den av Präteritum-stammen (skriftspråkets dåtid) + Umlaut (på a, o, u) + ändelserna -e, -est, -e, -en, -et, -en: ich kam → ich käme, ich konnte → ich könnte, ich hatte → ich hätte. wollen och sollen får ingen Umlaut. Hos svaga verb sammanfaller formen med Präteritum (machte), och därför används där würde-formen.
würde + infinitiv. I praktiken lever enordsformen bara hos sein, haben, werden, modalverben och några vanliga starka och blandade verb (käme, ginge, gäbe, wüsste, fände; bräuchte är talspråk – standardformen är brauchte). Övriga verb tar würde + infinitiv: Ich würde sofort kündigen. Med haben, sein och modalverben är würde inte fel, bara ovanligt: Wenn ich Zeit hätte är det naturliga, Wenn ich Zeit haben würde låter klumpigt.
Utan wenn: det finita verbet ställs först – Hätte ich Zeit, käme ich mit. (= Wenn ich Zeit hätte, würde ich mitkommen.), som svenskans Hade jag tid, skulle jag följa med.
Dåtid. Standardformen är hätte / wäre + Partizip II (perfekt particip) – Ich hätte gefragt, Wir wären geblieben; hjälpverbet är detsamma som verbet tar i Perfekt (talspråkets dåtid), så svenskans hade kommit blir wäre gekommen. Med modalverb blir det dubbel infinitiv: Ich hätte fragen können. I en bisats ställs det finita verbet före den dubbla infinitiven: …, dass ich hätte anrufen können. Formen würde … gekommen sein förekommer, men sällan och klumpigt.
als ob («som om»): verbet hamnar sist, och standardspråket använder Konjunktiv II (ibland Konjunktiv I: als ob er krank sei); indikativ hörs i vardagligt tal.
Exempel
- Wenn ich mehr Zeit hätte, würde ich Spanisch lernen. — Om jag hade mer tid skulle jag lära mig spanska.
- Hätte ich mehr Zeit, käme ich mit. — Hade jag mer tid skulle jag följa med.
- Ich wäre jetzt gern am Meer. — Jag skulle gärna vara vid havet nu.
- Könnten Sie mir bitte kurz helfen? — Skulle du kunna hjälpa mig ett ögonblick?
- An deiner Stelle würde ich den Vertrag nicht unterschreiben. — I ditt ställe skulle jag inte skriva under avtalet.
- Er tut so, als ob er nichts wüsste. — Han låtsas som om han inte visste någonting.
- Ich hätte gern einen Kaffee und ein Wasser. — Jag skulle vilja ha en kaffe och ett vatten.
- Wenn wir früher losgefahren wären, hätten wir den Zug erreicht. — Om vi hade åkt tidigare hade vi hunnit med tåget.
- Schade, dass ich nicht hätte anrufen können. — Synd att jag inte hade kunnat ringa.
Tabell
| ich | du | er/sie/es | wir | ihr | sie/Sie | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| sein | wäre | wär(e)st | wäre | wären | wär(e)t | wären |
| haben | hätte | hättest | hätte | hätten | hättet | hätten |
| werden | würde | würdest | würde | würden | würdet | würden |
| können | könnte | könntest | könnte | könnten | könntet | könnten |
| müssen | müsste | müsstest | müsste | müssten | müsstet | müssten |
| dürfen | dürfte | dürftest | dürfte | dürften | dürftet | dürften |
| wollen* | wollte | wolltest | wollte | wollten | wolltet | wollten |
| sollen* | sollte | solltest | sollte | sollten | solltet | sollten |
| kommen | käme | kämest (kämst) | käme | kämen | kämet (kämt) | kämen |
* wollen och sollen får ingen Umlaut, så deras Konjunktiv II är identisk med Präteritum; sammanhanget (eller en würde-sats) visar vilken som avses.
Vanliga fel
- ⚠️ Ich würde gestern gern gekommen sein. → ✅ Ich wäre gestern gern gekommen. — inte fel, men sällsynt och klumpigt; standardformen för dåtid är hätte/wäre + Partizip II.
- ❌ Ich hätte gestern kommen gekonnt. → ✅ Ich hätte gestern kommen können. — modalverb bildar dubbel infinitiv i Konjunktiv II:s dåtid, inte Partizip II.
- ❌ …, dass ich anrufen können hätte. → ✅ …, dass ich hätte anrufen können. — med dubbel infinitiv står hätte före båda infinitiverna, inte allra sist.
- ❌ Er tut so, als ob er krank ist. → ✅ Er tut so, als ob er krank wäre. — efter als ob hamnar verbet sist; indikativen (ist) hör till vardagligt tal, medan skriven standardtyska använder Konjunktiv II (ibland Konjunktiv I: sei).
- ❌ Wenn ich reich werde, würde ich viel reisen. → ✅ Wenn ich reich wäre, würde ich viel reisen. — ett overkligt villkor kräver Konjunktiv II i båda satserna, som svenskans Om jag vore rik, skulle jag …
Vanliga frågor
När använder jag würde och när den egentliga Konjunktiv II-formen?
Enordsformen behåller du för sein, haben, werden, modalverben och några vanliga starka och blandade verb (käme, ginge, gäbe, wüsste). För alla andra verb använder talspråket würde + infinitiv, precis som svenskans skulle + infinitiv.
Hur bildas Konjunktiv II?
Hos starka verb, modalverb och sein, haben, werden: Präteritum-stammen, Umlaut om vokalen är a, o eller u, och ändelserna -e, -est, -e, -en, -et, -en: kam → käme, konnte → könnte. wollen och sollen får ingen Umlaut. Hos svaga verb är formen densamma som i Präteritum, och därför tar de oftast würde.
Hur talar jag om en overklig situation i det förflutna?
Med hätte eller wäre + Partizip II: Ich hätte angerufen, Wir wären früher gekommen. Hjälpverbet är detsamma som verbet tar i Perfekt – så svenskans hade kommit blir wäre gekommen. Formen würde … gekommen sein förekommer, men sällan och klumpigt.
Kan jag stryka wenn i en villkorsmening?
Ja, om du ställer det finita verbet först: Hätte ich Zeit, käme ich mit. Betydelsen är densamma som Wenn ich Zeit hätte, …, men stilen är mer formell – precis som svenskans Hade jag tid, skulle jag …
Är Konjunktiv II den artiga formen på tyska?
Ja – Könnten Sie …?, Würden Sie …?, Ich hätte gern … låter märkbart mjukare än samma mening i presens, som svenskans Skulle du kunna …? jämfört med Kan du …?