Perfekt på tyska: haben eller sein + Partizip II
Perfekt = haben eller sein på plats två + Partizip II sist: gemacht, gefahren, angerufen, besucht. sein står vid förflyttning och förändring.
Regel
Perfekt, talspråkets dåtid, har två delar: hjälpverbet haben eller sein på plats två och Partizip II (perfekt particip) sist: Ich habe gestern viel gearbeitet. Formen liknar har + supinum, men Partizip II är en enda form där svenskan skiljer mellan supinum (har skrivit) och particip (skriven).
Så bildar du Partizip II. Svaga (regelbundna) verb får ge- + stam + -t: machen → gemacht. Stammar på -t/-d och några stammar som annars vore svåruttalade (öffn-, rechn-, atm-) får -et: gearbeitet, geöffnet, gerechnet. Men -m/-n efter l, r eller h och dubbelt m/n ger inget -e-: wohnen → gewohnt, lernen → gelernt, filmen → gefilmt, kämmen → gekämmt. Starka verb får ge- + stam + -en och byter oftast stamvokal (trinken → getrunken, gehen → gegangen); några behåller den (fahren → gefahren). Blandade verb har ändrad stam plus -t: bringen → gebracht, wissen → gewusst.
Prefixen avgör var ge- hamnar:
- Löst sammansatta verb sätter ge- mellan prefix och stam, i ett ord: einkaufen → eingekauft, aufstehen → aufgestanden.
- Fasta prefix (be-, emp-, ent-, er-, ge-, miss-, ver-, zer-) får inget ge-: besuchen → besucht, verstehen → verstanden.
- Verb på betonat -ieren får inte heller ge-: studieren → studiert. Det gäller bara lånesuffixet – frieren → gefroren och verlieren → verloren är vanliga starka verb.
haben eller sein? Den största fällan: svenskan säger har kommit, har varit, tyskan ich bin gekommen, ich bin gewesen. haben är grundregeln och används med reflexiva verb och nästan alltid med ackusativobjekt: Ich habe den Film gesehen. sein används i tre fall: förflyttning från A till B (gehen, kommen, fahren, fliegen), tillståndsförändring (aufstehen, einschlafen, sterben, passieren) samt sein, bleiben, werden. Vissa verb växlar: Ich bin nach Köln gefahren (förflyttning) men Ich habe das Auto gefahren (ackusativobjekt).
Ordföljd. Hjälpverb och particip bildar en satsram (Verbklammer) kring resten: Wir haben am Samstag im Garten gearbeitet. I en bisats flyttar verbgruppen till slutet, och hjälpverbet står efter participet: …, weil wir im Garten gearbeitet haben. En ja/nej-fråga börjar med hjälpverbet.
Perfekt eller Präteritum? I tal är Perfekt den normala dåtiden, också där svenskan väljer preteritum (i går jobbade jag). Framför allt sein, haben och modalverben behåller Präteritum-formerna (skriftspråkets dåtid) även i tal: war, hatte, konnte, musste. Berättande text föredrar Präteritum.
Exempel
- Wir haben am Wochenende im Garten gearbeitet. — Vi jobbade i trädgården i helgen.
- Sie hat ihrer Oma eine Postkarte geschrieben. — Hon har skrivit ett vykort till sin mormor.
- Ich bin heute um sechs Uhr aufgestanden. — Jag steg upp klockan sex i dag.
- Der Zug ist pünktlich in Berlin angekommen. — Tåget kom fram till Berlin i tid.
- Hast du den neuen Film schon gesehen? — Har du redan sett den nya filmen?
- Ich habe meine Freundin besucht und danach mit meiner Mutter telefoniert. — Jag hälsade på min väninna och ringde sedan min mamma.
- Was ist denn hier passiert? — Vad har hänt här?
- Mein Bruder ist letztes Jahr Lehrer geworden. — Min bror blev lärare förra året.
- Ich bin zu spät gekommen, weil ich den Bus verpasst habe. — Jag kom för sent, eftersom jag missade bussen.
- Gestern habe ich lange geschlafen und bin dann in die Stadt gefahren. — I går sov jag länge och åkte sedan in till stan.
Tabell
| Verbtyp | Mönster | Exempel |
|---|---|---|
| svaga (regelbundna) | ge- + stam + -t | machen → gemacht, kaufen → gekauft, spielen → gespielt |
| svaga, stam på -t/-d (även öffn-, rechn-, atm-) | ge- + stam + -et | arbeiten → gearbeitet, warten → gewartet, öffnen → geöffnet |
| starka | ge- + stam + -en (stamvokalen byts oftast) | trinken → getrunken, sprechen → gesprochen, gehen → gegangen, fahren → gefahren |
| blandade | ge- + ändrad stam + -t | bringen → gebracht, denken → gedacht, wissen → gewusst |
| löst sammansatta verb | prefix + ge- + grundverbets particip | einkaufen → eingekauft, anrufen → angerufen, aufstehen → aufgestanden |
| fast prefix (be-, emp-, ent-, er-, ge-, miss-, ver-, zer-) | inget ge- | besuchen → besucht, verstehen → verstanden, bekommen → bekommen |
| verb på betonat -ieren | inget ge- | studieren → studiert, telefonieren → telefoniert, passieren → passiert |
| Hjälpverb | Grupp | Exempel |
|---|---|---|
| sein | förflyttning från A till B | gehen, kommen, fahren, fliegen, laufen, reisen, steigen, wandern |
| sein | tillståndsförändring | aufstehen, einschlafen, aufwachen, wachsen, sterben, passieren, geschehen |
| sein | de tre specialverben | sein → gewesen, bleiben → geblieben, werden → geworden |
| haben | alla andra verb – nästan alltid med ackusativobjekt | machen, essen, lesen, kaufen, arbeiten, sehen |
| haben | reflexiva verb | sich freuen → hat sich gefreut, sich waschen → hat sich gewaschen |
| Person | haben-Perfekt: arbeiten | sein-Perfekt: fahren |
|---|---|---|
| ich | habe gearbeitet | bin gefahren |
| du | hast gearbeitet | bist gefahren |
| er/sie/es | hat gearbeitet | ist gefahren |
| wir | haben gearbeitet | sind gefahren |
| ihr | habt gearbeitet | seid gefahren |
| sie/Sie | haben gearbeitet | sind gefahren |
Vanliga fel
- ❌ Ich habe nach Hause gegangen. → ✅ Ich bin nach Hause gegangen. — verb för förflyttning från A till B bildar Perfekt med sein, även om svenskan säger har gått.
- ❌ Ich habe meine Mutter gerufen an. → ✅ Ich habe meine Mutter angerufen. — hos löst sammansatta verb hamnar ge- inne i ordet; participet förblir ett ord.
- ❌ Wir haben unsere Freunde gebesucht. → ✅ Wir haben unsere Freunde besucht. — efter ett fast prefix (be-, ver-, er-, ent- …) blir det inget ge-.
- ❌ Er hat zwei Jahre Medizin gestudiert. → ✅ Er hat zwei Jahre Medizin studiert. — verb på betonat -ieren bildar participet utan ge-.
- ❌ Ich habe gesehen einen guten Film. → ✅ Ich habe einen guten Film gesehen. — Partizip II stänger huvudsatsen; allt annat står mellan hjälpverb och particip.
Vanliga frågor
När använder man haben och när sein i Perfekt?
haben är grundregeln: det används med alla reflexiva verb och nästan alltid med ackusativobjekt (ett sällsynt undantag: ich bin ihn losgeworden). sein står vid förflyttning från A till B (gehen, fahren, fliegen), vid tillståndsförändring (aufstehen, einschlafen, passieren) och med sein, bleiben, werden – också där svenskan säger har: ich bin gekommen, ich bin gewesen.
Hur bildar man Partizip II på tyska?
Svaga verb: ge- + stam + -t (gemacht, gearbeitet). Starka verb: ge- + stam + -en, oftast med ny stamvokal (getrunken, gegangen). Blandade verb: -t plus ändrad stam (gebracht, gewusst). Löst sammansatta verb sätter ge- i mitten (eingekauft); fasta prefix och verb på -ieren får inget ge- (besucht, studiert).
Var står Partizip II i satsen?
Allra sist i huvudsatsen, med haben eller sein på plats två – tillsammans bildar de en satsram kring resten. I en bisats flyttar hela verbgruppen till slutet och hjälpverbet följer efter participet: …, weil wir gearbeitet haben.
Perfekt eller Präteritum – vilken dåtid använder tyskar när de pratar?
I samtal är Perfekt den normala dåtiden, också där svenskan väljer preteritum (i går sov jag länge). Undantagen är sein, haben och modalverben: även i tal hör du war, hatte, konnte, musste. Berättande text som romaner och nyheter föredrar Präteritum.
Heter det ich habe gestanden eller ich bin gestanden?
Båda är standardtyska med samma betydelse: stehen, sitzen och liegen tar haben i norra Tyskland och sein i södra Tyskland, Österrike och Schweiz.