Frågeord på tyska (W-Fragen): wer, was, wo, wann, wie, warum och ordföljden

Regel

En frågeordsfråga (W-Frage) är en öppen fråga: den börjar med ett frågeord – nästan alla börjar på w – och kan inte besvaras med ja eller nein. Ordföljden är fast: frågeord (plats 1) – finita verbet (plats 2) – subjekt – resten. Svenskan gör likadant: När börjar kursen? – Wann beginnt der Kurs?

I en ja/nej-fråga inleder det finita verbet självt satsen (Kommst du morgen?); sätter du ett frågeord före hamnar verbet på plats två (Wann kommst du?).

Ett undantag från «subjektet på plats tre»: när frågeordet är subjektet (wer, was) följer inget annat subjekt, och verbet står i tredje person singular – Wer kommt heute? Was passiert hier?

Tre grupper täcker nästan allt på A1:

• Personer och saker: wer (subjekt), wen (ackusativobjekt), wem (dativobjekt), was. Svenskan har bara vem.
• Plats och tid: wo (befintlighet, var), wohin (riktning, vart), woher (ursprung, varifrån), wann.
• Sätt och orsak: wie, warum. wieso och weshalb betyder och fungerar som warum.

wie bildar ofta fasta par: wie alt, wie lange, wie oft, wie weit, wie spät, wie viel, wie viele. Precis som hur mycket och hur många används wie viel med oräknebara substantiv i singular (wie viel Zeit) och wie viele med räknebara i plural (wie viele Kinder).

Med två verbdelar bildar det finita verbet på plats två och den andra delen sist satsramen (Verbklammer): Was möchtest du trinken? Wann fängt der Kurs an? Wen hast du getroffen? Frågeordet hör inte till ramen.

Frågar du om en person med preposition står prepositionen först, före wen eller wem, och avgör kasus: mit, zu, von, bei, nach, aus tar wem; für, ohne, gegen, um tar wen – Mit wem fährst du? Für wen ist das? Lämna inte prepositionen sist som i svenskans Vem åker du med? Gäller frågan en sak smälter prepositionen ihop med wo(r)-: Womit? Wofür? Worauf? – auf was är vardagligt talspråk.

Två frågeord gör frågan mer precis. welcher / welche / welches (vilken, vilket, vilka) väljer ut något ur en känd mängd och får samma ändelser som der (Welcher Zug? Welchen Zug nimmst du?). was für ein (vad för en, vilken sorts) frågar efter slag eller egenskap och får ändelserna från ein i singular; i plural och med oräknebara substantiv faller ein bort: Was für Bücher liest du? Was für Musik hörst du? für är här ingen preposition och styr inget kasus – kasus kommer från ledets roll i satsen: Was für ein Mann ist das?

I en indirekt fråga (Ich weiß nicht, wann er kommt) står verbet sist, som i alla bisatser.

Exempel

• Wie heißt du? — Vad heter du?
• Woher kommst du? — Varifrån kommer du?
• Wo wohnt deine Familie? — Var bor din familj?
• Wann fängt der Kurs an? — När börjar kursen?
• Warum lernst du Deutsch? — Varför lär du dig tyska?
• Wen hast du gestern getroffen? — Vem träffade du i går?
• Wem gehört diese Jacke? — Vem tillhör den här jackan?
• Wie lange wartest du schon? — Hur länge har du väntat?
• Welchen Zug nimmst du? — Vilket tåg tar du?
• Mit wem fährst du nach Berlin? — Vem åker du till Berlin med?

Tabell

Vanliga fel

• ❌ Wann du kommst? → ✅ Wann kommst du? — det finita verbet står på plats två, direkt efter frågeordet, och subjektet följer.
• ❌ Wer hast du eingeladen? → ✅ Wen hast du eingeladen? — wer frågar efter subjektet, wen efter ackusativobjektet; svenskans vem täcker båda.
• ❌ Wo fährst du am Wochenende? → ✅ Wohin fährst du am Wochenende? — wo frågar efter en plats, en riktning kräver wohin (som var och vart).
• ❌ Auf was wartest du? → ✅ Worauf wartest du? — om saker smälter prepositionen ihop med wo(r)-; auf was är bara talspråk. Om personer står prepositionen fristående och styr kasus: Auf wen wartest du?
• ❌ Wie viele Zeit hast du? → ✅ Wie viel Zeit hast du? — wie viel går med oräknebara substantiv i singular, wie viele med räknebara substantiv i plural.