Dativ på tyska: artiklar, pronomen och när du använder den
Dativ markerar mottagaren (fråga: Wem?) – der → dem, die → der, das → dem, plural → den + -n (inte efter -n/-s). Motsvarar ofta svenskans «till någon».
Regel
Dativ är mottagarens kasus. Den markerar den person (eller sak) som får något, som man säger något till eller gör något för. Testfrågan är Wem? (till vem? åt vem?), medan ackusativ svarar på Wen/Was?
Svenskan har ingen dativ: mottagaren står som indirekt objekt (jag ger barnet en bok) eller med till (jag ger en bok till barnet). På tyska bär artikeln samma information: Ich gebe dem Kind ein Buch.
Fyra situationer utlöser dativ:
- Indirekt objekt / mottagare med verb som geben, schenken, zeigen, erklären: Ich schicke meinem Chef eine E-Mail.
- Dativverb: helfen, danken, gefallen, gehören, folgen, antworten, gratulieren, passen, schmecken, glauben, begegnen, zuhören. Med dem står personobjektet i dativ, även där svenskan har ett vanligt objekt (hjälpa någon, tacka någon). glauben kan dessutom ta en sak i ackusativ: Ich glaube dir das nicht. gefallen vänder på rollerna: det som gillas är subjekt, den som gillar står i dativ.
- Dativprepositioner: aus, außer, bei, mit, nach, seit, von, zu, gegenüber. Svenska prepositioner styr inget kasus, så lär dig de här som en lista.
- Växelprepositioner (Wechselpräpositionen: in, an, auf, unter, über …) när de svarar på Wo? (var?): Das Buch liegt auf dem Tisch.
Två mekaniska punkter. Artiklar och possessivartiklar får nya ändelser (se tabellen), och substantiv i plural får -n i dativ, utom när pluralformen redan slutar på -n eller -s: die Kinder → mit den Kindern, men die Autos → mit den Autos. Svaga substantiv (n-Deklination) som der Nachbar, der Student, der Kollege får -(e)n i alla kasus utom nominativ: dem Nachbarn, dem Studenten.
Pronomenen skiljer dativ från ackusativ där svenskan har en enda objektsform: «honom» blir ihn (ackusativ) eller ihm (dativ), «henne» blir sie eller ihr, «dem» blir sie eller ihnen.
Ordföljd: med två substantivobjekt står dativ först (Ich gebe dem Kind den Ball), precis som i jag ger barnet bollen. Ett pronomen flyttar normalt fram före ett substantiv (Ich gebe ihm den Ball), och är båda objekten pronomen står ackusativ först (Ich gebe es ihm) – tvärtemot svenskans «jag ger honom det».
Exempel
- Ich schenke meiner Schwester ein Buch. — Jag ger min syster en bok.
- Der Film gefällt den Kindern. — Barnen tycker om filmen.
- Kannst du mir bitte helfen? — Kan du hjälpa mig?
- Das Auto gehört meinem Onkel. — Bilen tillhör min farbror.
- Ich habe dem Nachbarn die Post gebracht. — Jag lämnade posten till grannen.
- Wir fahren mit dem Bus zum Bahnhof. — Vi åker med bussen till stationen.
- Nach dem Kurs gehe ich zu einem Freund. — Efter kursen går jag till en kompis.
- Sie wohnt seit einem Jahr bei ihren Eltern. — Hon har bott hos sina föräldrar i ett år.
- Ich habe es ihm schon gegeben. — Jag har redan gett honom det.
Tabell
| Dativ | maskulinum | neutrum | femininum | plural |
|---|---|---|---|---|
| bestämd artikel | dem Mann | dem Kind | der Frau | den Kindern |
| obestämd artikel | einem Mann | einem Kind | einer Frau | — |
| negerande artikel | keinem Mann | keinem Kind | keiner Frau | keinen Kindern |
| possessivartikel | meinem Mann | meinem Kind | meiner Frau | meinen Kindern |
| Nominativ | ich | du | er | es | sie | wir | ihr | sie / Sie |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Dativ | mir | dir | ihm | ihm | ihr | uns | euch | ihnen / Ihnen |
Vanliga fel
- ❌ Das Buch gehört meinen Bruder. → ✅ Das Buch gehört meinem Bruder. — gehören styr dativ; meinen Bruder är ackusativ.
- ❌ Ich spiele mit den Kinder. → ✅ Ich spiele mit den Kindern. — substantiv i dativ plural får -n.
- ❌ Ich fahre mit meine Freundin. → ✅ Ich fahre mit meiner Freundin. — mit är en dativpreposition, så meine → meiner.
- ❌ Ich gebe meiner Mutter es. → ✅ Ich gebe es meiner Mutter. — ett pronomenobjekt står före ett substantivobjekt.
- ❌ Ich bin in die Küche. → ✅ Ich bin in der Küche. — befintlighet (wo?) tar dativ, bara riktning (wohin?) tar ackusativ; på svenska heter båda «i köket».
Relaterade ämnen
Jämför ändelserna med ackusativ, och läs kapitlet om växelprepositionerna om du är osäker på om det heter in dem Kino eller in das Kino.
Vanliga frågor
Hur känner jag igen dativ i en tysk mening?
Fråga Wem? (till vem? åt vem?). Svaret är dativ – oftast den person som tar emot något eller har nytta av det: Ich gebe dem Kind ein Buch → Wem? dem Kind. På svenska motsvarar det ett indirekt objekt eller «till någon».
Vilka verb tar alltid dativ?
helfen, danken, gefallen, gehören, folgen, antworten, gratulieren, passen, schmecken, glauben, begegnen, zuhören. Med dem står personobjektet i dativ, inte i ackusativ – även när svenskan har ett vanligt objekt (hjälpa någon, tacka någon).
Vilka prepositioner styr alltid dativ?
aus, außer, bei, mit, nach, seit, von, zu och gegenüber. Växelprepositionerna (in, an, auf …) tar dativ bara när de svarar på Wo?
Varför får substantivet ett extra -n i dativ plural?
Substantiv i dativ plural slutar på -n, utom när pluralformen redan slutar på -n eller -s: die Kinder → mit den Kindern, men die Autos → mit den Autos.
Kommer dativ eller ackusativ först i satsen?
Med två substantiv står dativ före ackusativ (Ich gebe dem Mann das Buch). Ett pronomen står normalt före ett substantiv, och med två pronomen kommer ackusativ först (Ich gebe es ihm) – omvänt mot svenskans «jag ger honom det».