Ackusativ på tyska (Akkusativ): när du använder den och hur artiklarna ändras

Regel

Ackusativ (Akkusativ) är det direkta objektets kasus – den person eller sak som handlingen riktas mot. Du hittar den genom att fråga Wen? (vem?) eller Was? (vad?) efter verbet: Ich kaufe den Tisch → Was kaufe ich? den Tisch.

Svenskan visar objektet bara hos några pronomen (mig, honom, henne); substantiv och artiklar ser likadana ut oavsett satsdel. På tyska bär artikeln kasus – men på A1 är nyheten liten: bara de maskulina formerna ändras. der → den, ein → einen, kein → keinen, mein/dein/sein → meinen/deinen/seinen. Neutrum, femininum och plural är identiska med nominativ, och själva substantivet förblir oförändrat – bara de svaga substantiven nedan får -(e)n, medan substantivet i dativ plural får -n, utom när pluralen redan slutar på -n eller -s (den Frauen, den Autos); det tar dativkapitlet upp.

Fyra saker sätter ett ord i ackusativ:

• Verb med direkt objekt: haben, brauchen, sehen, kaufen, essen, trinken, lesen, suchen, nehmen, besuchen, fragen, möchten. Har ett verb två objekt, som geben eller schenken, står saken i ackusativ och personen i dativ.
• Ackusativprepositionerna durch, für, gegen, ohne, um – alltid, utan undantag; bis hör också hit. entlang tar ackusativ bara som postposition, efter substantivet: die Straße entlang. Riktning efter in, an, auf och de andra växelprepositionerna (Wechselpräpositionen) är också ackusativ; det kasusparet har ett eget kapitel. Svenska prepositioner styr inget kasus, så lär dig varje tysk preposition tillsammans med sitt kasus.
• es gibt (det finns): Es gibt einen Supermarkt in der Nähe.
• Tidsuttryck utan preposition: jeden Tag, nächste Woche, letzten Monat.

En liten grupp maskulina substantiv, de svaga substantiven (n-Deklination), får -(e)n i ackusativ: der Student → den Studenten, der Nachbar → den Nachbarn, der Herr → den Herrn. Hela regeln har ett eget kapitel.

Eftersom tyskan markerar objektet med artikeln och inte med ordföljden kan objektet flyttas först för betoning utan att betydelsen ändras: Den Film sehe ich morgen – det är fortfarande jag som ser filmen. På svenska avgör ofta bara sammanhanget vem som gör vad (filmen ser Anna i morgon); på tyska visar den direkt att filmen är objektet.

Exempel

• Ich habe einen Bruder und eine Schwester. — Jag har en bror och en syster.
• Wir kaufen den Tisch und die Lampe. — Vi köper bordet och lampan.
• Siehst du den Mann dort? — Ser du mannen där borta?
• Ohne meinen Ausweis darf ich nicht fliegen. — Utan min legitimation får jag inte flyga.
• Der Kaffee ist für dich. — Kaffet är till dig.
• Ich frage den Studenten nach dem Weg. — Jag frågar studenten om vägen.
• Es gibt keinen Bahnhof in diesem Dorf. — Det finns ingen järnvägsstation i den här byn.
• Jeden Tag lese ich eine Zeitung. — Varje dag läser jag en tidning.
• Wir gehen durch den Park und um den See. — Vi går genom parken och runt sjön.
• Ich rufe ihn heute Abend an. — Jag ringer honom i kväll.

Tabell

Vanliga fel

• ❌ Ich habe ein Hund. → ✅ Ich habe einen Hund. — maskulinum är det enda genus som ändras: ein → einen.
• ❌ Ich sehe der Mann. → ✅ Ich sehe den Mann. — sehen tar ett direkt objekt, så der blir den.
• ❌ Das Geschenk ist für er. → ✅ Das Geschenk ist für ihn. — für styr alltid ackusativ, och pronomenformen är ihn (som svenskans till honom, inte till han).
• ❌ Ich frage den Student. → ✅ Ich frage den Studenten. — svaga maskulina substantiv får -(e)n i alla kasus utom nominativ.
• ❌ Ich helfe meinen Bruder. → ✅ Ich helfe meinem Bruder. — helfen styr dativ; alla objekt är inte ackusativ, även om svenskan säger hjälpa sin bror med ett vanligt objekt.

Relaterade ämnen

Jämför formerna med subjektets kasus, där den maskulina artikeln förblir der, och med dativ, som markerar mottagaren. Om du är osäker på om det heter in den Park eller in dem Park har kapitlet om växelprepositionerna svaret.