BRAGIflash
Download on the App StoreGet it on Google Play
A2Grundläggande3 min läsningUppdaterad

Växelprepositioner på tyska (Wechselpräpositionen): wo? + dativ, wohin? + ackusativ

an, auf, hinter, in, neben, über, unter, vor, zwischen: wohin? (riktning) → ackusativ, wo? (befintlighet) → dativ. Ich hänge das Bild an die Wand.

Regel

Nio tyska prepositioner tar två kasus: an, auf, hinter, in, neben, über, unter, vor, zwischen. Prepositionen ensam avgör aldrig kasus – det gör situationen.

  • wohin? (vart?) – något förflyttas till en ny plats → ackusativ: Ich hänge das Bild an die Wand.
  • wo? (var?) – satsen säger bara var något befinner sig → dativ: Das Bild hängt an der Wand.

Svenskan har samma prepositioner men inget kasus: «på väggen» ser likadant ut i båda meningarna. Därför är frågan wo? eller wohin? hela poängen. Din bästa hjälp är skillnaden mellan var och vart, eller mellan hemma och hem.

Ackusativ markerar alltså förflyttning, dativ befintlighet – och rörelse inom en plats är fortfarande befintlighet: Wir laufen im Park (vi springer i parken, wo?) mot Wir laufen in den Park (vi springer in i parken, wohin?). Svenskans in i och upp på signalerar ofta just wohin.

Formerna är de vanliga: ackusativ den / das / die / die, dativ dem / dem / der / den; i dativ plural får substantivet -n: zwischen den Häusern.

Verbpar. För många handlingar har tyskan ett par: ett handlingsverb med objekt (ackusativ) och ett lägesverb utan objekt (dativ) – stellen/stehen, legen/liegen, setzen/sitzen och hängen två gånger (regelbundet hängte med objekt, oregelbundet hing utan). Här hjälper svenskan dig: ställa/stå, lägga/ligga, sätta/sitta är samma par. Verbet du väljer avgör oftast kasus. stecken fungerar åt båda hållen.

Sammandragningar. Prepositionen smälter ofta ihop med artikeln. Med das är den korta formen standard i skrift: ans, aufs, hinters, ins, übers, unters, vors. Med dem är bara en fast uppsättning standard (am, beim, im, vom, zum), här alltså bara am (an dem) och im (in dem); aufm, hinterm, überm, unterm, vorm är talspråk. neben och zwischen dras aldrig ihop.

Icke-rumslig användning. När frasen inte handlar om plats är kasus helt enkelt fast, och testet wo?/wohin? hjälper inte: am Montag (på måndag), am Abend (på kvällen) – an + dativ för dagar och delar av dygnet; im Sommer (på sommaren), in einer Woche (om en vecka) – in + dativ för månader, årstider och perioder; vor drei Jahren (för tre år sedan); och über den Film sprechen (prata om filmen) – über + ackusativ i betydelsen «om».

Exempel

  • Das Bild hängt an der Wand. — Tavlan hänger på väggen.
  • Ich hänge das Bild an die Wand. — Jag hänger upp tavlan på väggen.
  • Der Schlüssel liegt auf dem Tisch. — Nyckeln ligger på bordet.
  • Leg den Schlüssel bitte auf den Tisch. — Lägg nyckeln på bordet, är du snäll.
  • Die Kinder spielen im Garten. — Barnen leker i trädgården.
  • Die Kinder laufen in den Garten. — Barnen springer ut i trädgården.
  • Der Hund schläft unter dem Sofa. — Hunden sover under soffan.
  • Der Ball rollt unter das Sofa. — Bollen rullar in under soffan.
  • Wir warten vor dem Kino. — Vi väntar utanför bion.
  • Setz dich bitte neben mich! — Sätt dig bredvid mig, är du snäll!
  • Am Freitag fahren wir ans Meer. — På fredag åker vi till havet.
  • Wir haben lange über den Film gesprochen. — Vi pratade länge om filmen.

Tabell

Preposition Betydelse wo? + dativ wohin? + ackusativ
an vid, på (lodrät yta, kant) an der Wand an die Wand
auf på (vågrät yta) auf dem Tisch auf den Tisch
hinter bakom hinter dem Haus hinter das Haus
in i, in i im (in dem) Garten in den Garten
neben bredvid neben dem Bett neben das Bett
über över, ovanför über dem Sofa (utan kontakt) über das Sofa
unter under; även bland (unter Freunden) unter dem Stuhl unter den Stuhl
vor framför vor der Tür vor die Tür
zwischen mellan (två eller fler) zwischen den Häusern zwischen die Häuser
Handling: wohin? + ackusativ Läge: wo? + dativ
stellen – stellte – gestellt (ställa upprätt) stehen – stand – gestanden
legen – legte – gelegt (lägga ner) liegen – lag – gelegen
setzen – setzte – gesetzt (sich setzen) sitzen – saß – gesessen
hängen – hängte – gehängt (regelbundet, med objekt) hängen – hing – gehangen (oregelbundet, utan objekt)

Vanliga fel

  • ❌ Ich stelle die Vase auf dem Tisch. → ✅ Ich stelle die Vase auf den Tisch. — stellen flyttar vasen till en ny plats (wohin?), alltså ackusativ; med dativ skulle satsen kräva lägesverbet stehen.
  • ❌ Das Buch liegt auf den Tisch. → ✅ Das Buch liegt auf dem Tisch. — liegen anger ett läge (wo?), och ett läge står i dativ.
  • ❌ Ich liege das Handy auf den Tisch. → ✅ Ich lege das Handy auf den Tisch. — lägesverbet liegen tar inget objekt; handlingsverbet är legen, precis som man på svenska lägger, inte ligger, mobilen.
  • ❌ Setz dich neben mir! → ✅ Setz dich neben mich! — sich setzen är en förflyttning (wohin?), alltså pronomen i ackusativ.
  • ❌ Wir sprechen über dem Film. → ✅ Wir sprechen über den Film. — i betydelsen «om» är kasus fast: über tar här alltid ackusativ.

Vanliga frågor

När tar växelprepositionerna ackusativ och när dativ?

wohin? (riktning, förflyttning till en ny plats) = ackusativ; wo? (befintlighet, ingen förflyttning) = dativ. Rörelse inom en och samma plats är fortfarande wo?: Wir laufen im Park.

Vilka prepositioner är växelprepositioner?

De nio: an, auf, hinter, in, neben, über, unter, vor, zwischen. Nästan alla andra lokala prepositioner har ett fast kasus, till exempel aus, bei och zu med dativ eller durch och um med ackusativ; undantaget är entlang (den Fluss entlang, men entlang dem Fluss).

Vad är skillnaden mellan legen och liegen (stellen/stehen, setzen/sitzen, hängen)?

Handlingsverbet tar objekt och går med ackusativ, lägesverbet tar inget objekt och går med dativ – samma par som svenskans lägga/ligga, ställa/stå, sätta/sitta. hängen finns i båda varianterna: regelbundet (hängte) med objekt, oregelbundet (hing) utan.

Vad står am, im, ans, ins och aufs för?

Preposition + artikel i sammandragen form. Varje sammandragning med das är standard i skrift (ans, aufs, hinters, ins, übers, unters, vors); med dem är här bara am och im standard, medan aufm, hinterm, überm, unterm och vorm hör till talspråket.

Varför heter det über den Film med ackusativ, fast ingenting rör sig?

Icke-rumsliga användningar har ett fast kasus som testet wo?/wohin? inte når: über + ackusativ = «om», an + dativ = dag eller del av dygnet, in + dativ = månad, årstid eller period, vor + dativ = «för … sedan».