BRAGIflash
Download on the App StoreGet it on Google Play
A1Nybörjare3 min läsningUppdaterad

Possessiva pronomen på tyska (mein, dein, sein, ihr): former och ändelser

Ägaren väljer stammen (ich → mein, sie → ihr), det ägda substantivet väljer ändelsen: mein Buch, meine Tasche, meinen Bruder.

Regel

En possessivartikel (Possessivartikel) säger vem som äger något – mein Auto, deine Idee, ihr Hund. Tyskan delar upp arbetet i två: ägaren väljer stammen, det ägda substantivet väljer ändelsen. Den böjs precis som ein.

De nio stammarna: ich → mein-, du → dein-, er → sein-, es → sein-, sie (hon) → ihr-, wir → unser-, ihr (ni, plural) → euer-, sie (de) → ihr-, Sie (artigt) → Ihr-.

Den första halvan känner du igen från hans och hennes: valet mellan sein och ihr beror på ägarens grammatiska genus och person, inte på det ägda: Anna sucht ihren Schlüssel men Paul sucht seinen Schlüssel. Även ett neutralt substantiv som ägare ger sein-: Das Mädchen sucht seinen Schlüssel. Men se upp: tyskan har inget reflexivt possessiv som svenskans sin / sitt / sina, och sein betyder inte sin. «Anna letar efter sin nyckel» blir Anna sucht ihren Schlüssel, eftersom ägaren Anna är sie.

Den andra halvan är ren mekanik och liknar svenskans min / mitt / mina: possessivartiklarna har samma ändelser som ein och kein. Ingen ändelse i maskulinum nominativ och i neutrum nominativ och ackusativ, -e för femininum och plural, -en för maskulinum ackusativ, -em och -er i dativ singular och -en i dativ plural – där substantivet dessutom får ett -n: mit meinen Freunden.

Två detaljer är värda att lära sig tidigt. euer tappar stammens -e- så fort en ändelse tillkommer (euer Zimmer → eure Zimmer, euren Eltern), medan unser behåller det (unsere Wohnung). Och Ihr för artigt Sie skrivs med stor bokstav var det än står i meningen, vilket i skrift skiljer det från ihr (hennes, deras).

När substantivet faller bort blir possessivet ett verkligt pronomen och behöver en full ändelse – till skillnad från svenskans min är blå: maskulinum nominativ -er, neutrum -(e)s, resten som i tabellen. Ist das dein Stift? – Nein, meiner ist blau. / Das ist meins. Båda neutrumformerna är standard: meines är den fullständiga skriftformen, meins den vardagliga (likaså deines/deins, seines/seins, ihres/ihrs, unseres/unsers, eures/euers).

Genitivformer som meines Bruders kommer tillsammans med genitiv på en senare nivå.

Exempel

  • Mein Bruder wohnt in Hamburg. — Min bror bor i Hamburg.
  • Wie heißt deine Schwester? — Vad heter din syster?
  • Er sucht seinen Schlüssel. — Han letar efter sin nyckel.
  • Sie fährt mit ihrem Fahrrad zur Arbeit. — Hon åker till jobbet på sin cykel.
  • Unsere Wohnung ist ziemlich klein. — Vår lägenhet är ganska liten.
  • Habt ihr eure Hausaufgaben gemacht? — Har ni (plural) gjort era läxor?
  • Ich helfe meiner Mutter im Garten. — Jag hjälper min mamma i trädgården.
  • Ist das Ihr Mantel, Frau Weber? — Är det er (artigt) kappa, fru Weber?
  • Das ist nicht mein Stift — meiner ist blau. — Det är inte min penna – min är blå.

Tabell

mein maskulinum (der Bruder) neutrum (das Buch) femininum (die Tasche) plural (die Eltern)
Nominativ mein Bruder mein Buch meine Tasche meine Eltern
Akkusativ meinen Bruder mein Buch meine Tasche meine Eltern
Dativ meinem Bruder meinem Buch meiner Tasche meinen Eltern
ägare ich du er es sie (hon) wir ihr sie (de) Sie
stam mein dein sein sein ihr unser euer ihr Ihr
+ Buch mein Buch dein Buch sein Buch sein Buch ihr Buch unser Buch euer Buch ihr Buch Ihr Buch

Fristående (utan substantiv efter):

utan substantiv maskulinum neutrum femininum plural
Nominativ meiner mein(e)s meine meine
Akkusativ meinen mein(e)s meine meine
Dativ meinem meinem meiner meinen

Vanliga fel

  • ❌ Sie liebt ihr Mann. → ✅ Sie liebt ihren Mann. — ändelsen kommer från det ägda substantivet: der Mann som direkt objekt är maskulinum ackusativ, alltså -en.
  • ❌ Er fährt mit seine Schwester. → ✅ Er fährt mit seiner Schwester. — mit styr dativ, och femininum dativ slutar på -er.
  • ❌ Anna besucht seinen Vater. → ✅ Anna besucht ihren Vater. — om det är Annas egen pappa följer stammen ägaren: Anna = sie, alltså ihr- (seinen Vater vore en annan mans pappa; svenskans «sin pappa» lockar lätt fram fel ord).
  • ❌ Das ist meine Buch. → ✅ Das ist mein Buch. — neutrum singular har ingen ändelse i nominativ och ackusativ, precis som ein Buch.
  • ❌ Ist das dein? → ✅ Ist das deins? — utan substantiv behöver possessivet en full ändelse: neutrum -(e)s, maskulinum -er (deiner).

Relaterade ämnen

Lär dig possessivstammarna tillsammans med de personliga pronomenen och ändelserna tillsammans med ein och kein – det är en och samma uppsättning. Kapitlen om ackusativ och dativ visar varifrån ändelserna -en, -em och -er kommer.

Vanliga frågor

sein eller ihr – hur vet jag vilket jag ska använda?

Stammen följer ägarens grammatiska genus och person: er och es ger sein-, sie (hon) och sie (de) ger ihr-. Anna sucht ihren Schlüssel, Paul sucht seinen Schlüssel – nyckeln är densamma, ägaren inte. Ändelsen följer däremot det ägda substantivet.

Vilken ändelse får ett tyskt possessivpronomen?

Exakt samma ändelser som ein och kein, valda efter genus, numerus och kasus hos det som ägs: mein Buch (neutrum), meine Tasche (femininum), meinen Bruder (maskulinum ackusativ), meiner Mutter (femininum dativ).

Varför heter det eure och inte euere?

euer tappar stammens -e- så fort en ändelse kommer till: eure Tickets, euren Lehrer, eurem Kind. unser behåller det: unsere Wohnung, unseren Freunden.

Hur säger man «min» eller «din» utan att upprepa substantivet?

Använd den fristående formen med full artikelliknande ändelse: Meiner ist blau (maskulinum, -er), Das ist meins (neutrum, -s), Meine ist neu (femininum, -e).

Vad är skillnaden mellan ihr, Ihr och ihre?

ihr- betyder hennes eller deras, Ihr- (alltid med stor bokstav) betyder er i artigt tilltal med Sie, och -e i ihre är bara ändelsen för femininum eller plural på vilken av stammarna som helst.